GunnoGunno Sandahl, Svensk Jazz ordförande, vill att Kulturrådet tar ansvar för sina beslut.


”Vi vill poängtera att Kulturrådet har ett fortsatt stort förtroende för riksorganisationerna som tidigare vidareförmedlat verksamhetsbidrag och som genomför ett utmärkt främjande arbete.”

Citatet är hämtat från ett brev från Kulturrådet i augusti 2018, ställt till arrangörsföreningarna som är medlemmar i Riksförbundet Svensk Jazz.

Vad signalerar denna information? Att musikarrangörernas egna riksförbund bör ställa in sig på en tuffare framtid, med hårdare konkurrens dem emellan? Att riksförbunden kan komma att få en försvagad legitimitet de närmaste åren? Nej, citatet ovan, i kombination med flera samtal i samma anda, där Kulturrådets tjänstepersoner t o m uppmanat oss att ta höjd i vår ansökan för uppkomna omställningskostnader, signalerar att vi ska köra på som vanligt. Bra jobbat, kör hårt!

När sedan beskedet kommer (alltid en bit in på verksamhetsåret) blir det ofta en kalldusch. Förra året gick Riksförbundet Svensk Jazz ca 200 tkr i förlust, då den snabba borttagningen av vidarefördelningen ledde till halverad intäkt av medlemsavgifter. I tisdags (4 februari) kom årets besked: 100 tkr sänkt stöd. Detta besked lämnas utan förvarning och det finns inga egentliga förklaringar.

Förra året fick dessutom tretton jazzföreningar avslag på sina ansökningar, i år fick några föreningar tillbaka sitt bidrag. Men denna nyckfulla hantering av bidragsansökningar är förödande för föreningar som försöker med ideella krafter bedriva en regelbunden verksamhet.

Vi upplever att Kulturrådet har utvecklats till ett maktcentrum, som ett år tar pengar från den ene för att ge till den andre. De som får lite extra är förstås i stort behov av dessa och förtjänar dem. De som blir av med pengarna börjar se snett på sin syster. Båda parter är del av ett viktigt ekosystem.

Resultatet blir att Kulturrådet bidrar till att mer och mer bryta sönder den redan svaga, ojämna infrastrukturen i svenskt musikliv. Bristen på långsiktighet, starka relationer och samarbeten är påtaglig. Varför istället inte satsa på att bygga en struktur där kulturlivets egna organisationer får ökat förtroende, ansvar och resurser?

Kulturrådets skäl till att ta bort vidarefördelningen (där riksförbunden fördelar bidrag till föreningar) vid 2019 års fördelning motiverades med att likabehandling och rättssäkerhet bäst säkras om Kulturrådet hanterar detta centralt. I idrotts-Sverige praktiseras och fungerar vidarefördelning. Hur går det ihop? När vi har frågat Kulturrådet om de jämfört kulturen med idrotten har svaret blivit nej.

I Riksidrottsförbundet blir de olika förbunden tvingade till samarbete och kompromisser. Nya aktörer behöver hitta samarbete med sina systerorganisationer för att komma in i värmen. Nya aktörer inom idrotten kan inte, som i kultur-Sverige, få anslag/ökat anslag genom att gå till en myndighet, som är helt utan verksamhets- och arbetsgivaransvar, och snacka ner sina likar.

Det stora problemet är att det statliga stödet till musikarrangörer är kraftigt underfinansierat. Detta kan jämföras med landets teaterföreningar som finns organiserade inom Riksteatern. Riksteatern erhåller 276 mkr i årligt anslag och har 240 medlemsföreningar. Musikarrangörer i Samverkan (som samlar tio musikriksförbund, däribland Svensk Jazz) har närmare 1500 medlemsföreningar och Kulturrådets pott till musikarrangörer är 30 mkr.

  • Vi anser att det statliga stödet till musikens riksorganisationer och arrangerande föreningar minst ska matcha anslaget till Riksteatern.
  • Vi anser att befintliga, upparbetade och fungerande strukturer inte ska behöva raseras av kortsiktiga och nyckfulla bidragsbeslut.
  • Vi anser att stödet till arrangerande musikföreningar ska delas upp i två kategorier, ett riktat till främjande riksförbund och ett för arrangerande musikföreningar.
  • Vi anser att verksamhetsbidragen ska vara treåriga.
  • Vi anser att Kulturrådet ska ta ett större ansvar för sin fördelning, genom en tydligare och rakare dialog, som även inkluderar förvarningar om sänkningar, med ansökande förbund och föreningar.
  • Vi anser att vidarefördelning ska återinföras.

Vi vill att Kulturrådet ska bidra till ett fungerande ekosystem där alla kan vara med och lira tillsammans.

Gunno Sandahl,
ordförande för Riksförbundet Svensk Jazz

Senaste artiklar

Ny musik som släpps i mars!! 🎶🎶

2020-02-20

    Katrine Amsler : Laslafaria (BoogiePost Recordings/ BP028/ Distrokid) Katrine Amsler är en dansk kompositör och soundartist, mest känd från bandet Television Pickup och som medlem av avantgardgruppen Shitney. Hon arbetar även...

Läs mer...

Minnesord för Rune Nilsson

2020-02-11

Rune Nilsson, Umeå, har avlidit 77 år gammal. Han sörjs närmast av hustrun Monica och dottern Gabriella med familj. Därtill många vänner. Född och uppvuxen i Bräcke i Jämtland kom han...

Läs mer...
Svensk Jazz
Vi samlar och stärker Sveriges jazzliv
boll jazz i kulturen

Arbetar aktivt för en större mångfald i svenskt kulturliv, där jazzens plats ska vara självklar.

 

boll starka aktorer

Stärker och utvecklar jazzlivets infrastruktur och aktörer

 

boll information stod

Administration, information, utmärkelser och rådgivning

 

boll information stod

Söker kontinuerligt resurser till stödjande satsningar för jazzlivets utveckling

 

Läs mer

Varför bli medlem?
Ett medlemskap i Svensk Jazz stärker jazzens gemensamma mandat och är därför ett ställningstagande där medlemmen instämmer i det enkla påståendet att jazzens tradition och utveckling är viktig. Medlemskap ger också andra fördelar.
Jazzkontoret

Karin Inde

inde pa kontoret

Verksamhetsledare

08-407 17 42

karin@svenskjazz.se

Lisa Löfgren

lisa pa kontoret

Producent

08-407 17 41

lisa@svenskjazz.se

Fredrik Norén

fredrik pa kontoret

Projektledare

070-641 49 47

fredrik@svenskjazz.se

Erik Kristoffersson

terese pa kontoret2

Alba Gómez

Alba ansikte

Administratör

08-407 17 47

alba@svenskjazz.se

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse på vår webbplats