Släpp in jazzen!

Jazz är en interkulturell genre. Här ett utbytesprojekt mellan Sydafrika och Sverige i SJR:s utvecklingsprojekt Jazzforum.
Foto: Mia Hansson 

Myten
Jazzen är bara ännu ett exempel på den amerikanska kulturimperialismen där resten av världen gör allt för att härma de amerikanska förebilderna. De svenska jazzmusikernas insatser blir inget annat än bleka kopior av den riktiga jazzen som finns ”överdär”.

Verkligheten
Jazzen kommer från USA och det är där den under lång tid har utvecklats. Det i sig är ju inte fel. Men efterhand som den spridits till andra länder har det blivit en global genre där den också tagit intryck av det nya land som den kommit till. Sverige var tidigt med. Det intressanta är att musiker i många länder har kombinerat jazzens speciella form med traditioner från det egna landet. Denna glokalisering har jazzskribenten Stuart Nicholson tagit fasta på i sin forskning där han konstaterar att dessa lokala avtryck i genren är det som i störst utsträckning utvecklar den idag. Det fanns tidigt en spännande folkton över svensk jazz som aldrig kommit till om jazzen stannat i USA. Detta fenomen har berikar genren som närmast definitionsmässigt är interkulturell. Lars Gullin, Nils Lindberg, Bengt-Arne Wallin, Jan Johansson var tidigt med och skapade en svensk (uppgraderad?) version av genren. Idag finns det hundratals svenska musiker som förvaltar, utvecklar och förädlar arvet. Svensk jazz är präglat av svenska traditioner och det gör att det här skapas särpräglad jazz men av globalt intresse.